Vilket fint torrt och grönt hö!



Nu kväll och jag är skönt trött. Tänkte bara skriva några ord och visa bilder.




Nu har vi kört hösilage i ett par dagar. Det är helt fantastiskt, Fin kvalitet, många olika arter, grönt och fint och väldoftande.... Tänk att kunna lägga in små höbalar på skullen utan att starta höfläktarna!
Vi har "hämta själv hö ur balvagnen" fram till och med torsdag. 2,50 kr/kg.

Vi slår, vänder, strängar, pressar och plastar



Vi slår, vänder, strängar, pressar och plastar. Arbetstopp just nu. Doften av nyslaget gräs är bedövande. Hoppas alla traktorer och maskiner håller så att vi lyckas med kvaliteten.

De dimhöljda markerna

I kväll midsommardagen halv elva på kvällen är det magiskt. Kanske är det en kväll som denna som älvorna dansar, som småknytten kommer fram från sina gömställen. Spännande. Himlen är alldeles klar, det är fortfarande ljust eller skymning. Vi var hos gammal kurskamrat och firade midsommar igår. Det var verkligen genuint trevligt. Glada människor som vi skrattade med fram till midnatt. Även om vi startade med lunch vid ettiden så gick tiden fasligt fort. Någon öl, en nubbe och något glas vin och morgonen hälsades med glädje. Något tyngre var det för Brian. Fast vad gjorde det när vi avslutade midsommardagen i köket med färska jordgubbar från Cicci och punch eller Baileys(!). Hur är det vi säger?
LEV HÄR OCH NU.

Bilden: Ängsälvor av Blommér mitten på 1800-talet

Hösilageskörden är i gång trots regn och rusk

I morse låg vi och tittade på vädret på både SVT1 och TV4 för att avgöra om vi skulle och i så fall när vi skulle börja rulla ihop det slagna vallgräset. SMHI och de olika tv-kanalerna hade såklart olika bud. Kändes bäst att klä på sig och gå ut och känna efter när det skull regna. Vi stränglade och lät sol och vind torka tills att vi kände att nu kommer är regnet i antågande. Då började vi med faslig fart att rulla och plasta. Och ljuva känsla; vi hann klart före allt regnet. Nu tid att sova efter härlig middag med sill, nypotatis och nubbe.
I morgon midsommarafton. Just nu 11 grader varmt ute! Hoppas att ni har det varmare.
PS. 
Älgkalven klarade sig inte. Och kon har vi inte heller sett.

Nu är slåttern igång med älgkalvens vakande öga

I morse var Brian åter på Orkesta-Lundby. Flera har ringt och förhört sig om hösilage. Det mesta är slut så Brian chansade och slog av en del vall i dag. Får hoppas att vi slipper regn när det ligger på slag. Allra bäst om solen skiner och det blåser så att det har en chans att bli torrt och fint hösilage.






Även på Orkesta-Lundby är det sensation när vi kan se en nyfödd älgkalv en hel dag.


 



Oftast ligger de bara och trycker och kon brukar vara i närheten. Många har varit oroliga eftersom ingen har sett kon på hela dagen. Alla hoppas vi att kon kommer fram och hämtar den lille så fort att allt stök har lagt sig.

Så det kan bli...

Idag måndag hade vi äntligen fått undan det allra mesta från fredagens festligheter. Den tilltänkte köparen av vårt hus skulle ha med sig besiktningsmän för en genomgång av huset. Då kunde det ju inte stå uppställda bord överallt som skulle försvåra proceduren. När de var här passade jag på att åka in till Trelleborg och justera protokollet från miljönämnden. På väg tillbaka tog jag Skrållan, vår hund, på uppfriskande promenad vid havet. Det var riktigt varmt och skönt där det var lä. Åter hemma och Brian berättar att presumtiv köpare har dragit sig ur. Märkligt men jag hade haft det på känn och var inte det minsta överraskad. Vi hade till och med diskuterat vad vi kan göra om det inte går att sälja huset...                                        










Sjung om studentens lyckliga dar ...

I fredags hade vi studentfirande för Erica. Vilket firande, vilket väder och vilket leende ungen hade från tidig morgon till sena natten (tidiga morgonen)!!!
Som många andra hade vi planerat att sitta både ute och inne eftersom det tenderar att komma en väldig massa människor vid olika festliga tillfällen. Alla är ju hjärtligt välkomna så det gällde att ha sitt platser i flertal. Eftersom vädergudarna bjöd på en uppvisning av novemberregn och rusk med inslag av storm mitt i juni insåg vi att det behövdes radikala förändringar i huset. Alltså försvann vårt sovrum och omvandlades till matrum. Platserna gick åt så det var tur att vi gjorde rockaden. Planeringen av mängden mat höll på att göra mitt hår alldeles småkrulligt. Hur jag än räknade och beräknade trodde jag att det inte var tillräckligt. Tack och lov hade vi bland annat varmrökt lax från Tullstorps rökeri. Kan varmt rekommenderas. Hur det nu var så blev det över av pajerna, den kallrökta skinkan och de olika salladerna. Vilket förvånade mig mycket. Samtidigt som det var glädjande. Erica och hennes vänner for vidare in till Trelleborg för att en sista gång vara tillsammans med sina skolkamrater.


































Huset är sålt och sista mötet i miljönämnden

Om allt går i lås är vårt hus snart inte längre vårt . Det känns skönt att det kommer till avslut så att även jag kan komma igång med verksamhet.
Var i kväll på miljönämndens sista möte före sommaruppehållet. Samtidigt var det mitt sista. Känns alltid lite vemodigt att bryta upp. Fick en väldigt fin bok som jag själv bläddrat i flera gånger. Från kust till backlandskap av Bernt Fribing. Mina vänner i miljönämnden som är på resa norrut ni är hjärtligt välkomna att titta förbi. Bara slå en signal så brukar det ordna sig. Ni som är intresserade av flora och fauna lär se vilken oerhört stor skillnad det är. Trelleborg kontra Stockholm. Så nära och ändå så långt bort och annorlunda.
Nu närmar sig studenten med stormsteg. Var och hämtade skylt idag. Den blev jättefin. Håller på att möblera om här hemma. Bra om de flesta kan få plats.  Vädergudarna verkar vara på lite småstingsligt humör. Alltså säkrast att fixa för gästerna inne.

Att kunna kommunicera

Ibland tror jag att jag är på väg att bli tokig. När jag tror att jag har olika projekt och processer under kontroll då briserar något. Som idag; en enkel fråga ifall vederbörande skulle vara glad och nöjd om jag såg till så att det i alla fall fanns paj när hon kom hem. Då fick jag svaret att det var bra om det fanns både lax, paj och baguette. Oj då! Jag hade inte tänkt baka baguette. Svaret var att jag aldrig lyssnade eller brydde mig längre. Inte ens ett sorgset öga skulle jag bry mig om....
Alltså hur i hela fridens dar ska man kunna gissa rätt när man uppenbarligen inte kan kommunicera?


Veckan som gått

Veckan som gått har varit fylld av många "ups and downs". Arbetet med att göra fint inför Ericas student fortskred som det borde. Dock lite för varmt för utomhusaktivitet under dagtid. Trots det börjar det faktiskt se riktigt fint ut. Även inne har jag fått undan mycket som blivit liggande framme. I fredags hade vi ytterligare en visning av hus och hem. Själv var jag på ridning. På kvällen kom en väninna för att äta gott och sova kvar. Vi hann knappt byta några ord för vi var båda genom trötta.
I måndags hade Laila fixat en överraskningsfest för Siri som dagen före hade kommit hem från ett års studierSiri Mårtensson i Kenya. Snacka om att hon blev glad och överraskad. Festen blev (som alltid i Åkarp) lyckad med massor av god mat och gott vin.
 
Erica klarade sitt teoriprov för körkortet. Strålande men förväntat! Under tiden gick jag runt på kyrkogården som ligger bredvid.








Hittade min gamlafarmors grav. Riktigt fin. Men oj när man börjar tänka på allt som hon genomlevde. Hon gifte sig som blott 20 åring med en man som var 17 år äldre än hon. Redan vid 32 var hon änka med två små pojkar. Min farfar och hans bror. Farmor Ingeborg levde i 98 år. Hon upplevde elektrifiering, världskrig, efterkrigstidens uppsving, månlandning, tv, telefon mm.

Sköna upplevelser

Förra söndagen var jag och vår hund Skrållan på utflykt. Vi hälsade på en av mina systrar och fick samtidigt flera härliga upplevelser. Skrållan fick möjlighet att leka med Luna och samtidigt våga prova på att bada. Luna som är en svart labbetik simmade runt runt i dammen som för att visa Skrållan hur mysigt och skönt det är. Vår lilla Skrålleboll gick försiktigt längs med kanten tills Luna knuffade i henne med nosen! Då simmade Skrållan. Märkbart nöjd med sig själv. Så fortsatte vi vår promenad genom det försommarfagra landskapet. Tittade på träd och örter. Såg en gallstekels bo på en ek. Häftigt. Målet för promenaden var skogen där Skromberga blåsorkester har firat in våren i många år. Väl där njöt vi av en härlig pastasallad medan vi väntade på blåsorkesterns ankomst. Jag blev i vanlig ordning rörd till tårar över det mäktiga som det är att sitta i en bokskogsbacke och lyssna till vackra toner.

Även svåger Gustaf kom och njöt av sin skog, musiken och våra hundars ystra lek. Det blev tidigt uppbrott eftersom herrskapet skulle spela golf. Själv skulle jag hem och möta mina ungdomar.

RSS 2.0