-27,4 strålande sol och vattenkoppen i utegruppen funkar
I morse var det ljust vid sextiden och vi såg solen gå upp i öster. Så vackert, så njutbart men oj så kallt. Satt och drack kaffe när jag ser en objuden gäst utanför fönstret. Det var Sandur från utegruppen som i vanlig ordning tagit sig friheter. Kanske var han jättehungrig eller så var han bara allmänt förvirrad. Lugnt och fint följde han med in till kompisarna när de fick sitt morgonhö. Kollade vattenkoppen och döm om min förvåning. DEN FUNGERADE. Rinnande fint vatten. Härligt ljud. All snö runtomkring har säkerligen isolerat den bättre än bra.
Nu är klockan 0910 och temperaturen ute har inte stigit ens en tiondelsgrad.
Temperaturen faller
Brian har ägnat nästan hela dagen åt att få undan snön.
Inte bara ploga vägar, vändplatser och parkeringar. Utan också trycka ut snövallar. Lyfta undan snö. Vi har ju blivit lovade än mer snö. Undrar om våren och sommaren kommer att få någon nederbörd att tala om....Vinden som ska konverteras till vårt sovrum
Jodå vi har stående timmer i vårt hus. Det är återanvänt från något annat. Troligen det hus som var mangårdsbyggnad tidigare. Vårt hus byggdes i början av 1900-talet. På en annan plats än tidigare. På den gamla skifteskartan ser man att huset låg på andra sidan vägen. Strax norr om grannen.
Det vi har gjort var att skyffla ut säckvis med spån för att komma ner till bjälkarna som vårt golv ska ligga på. Under sista skyfflingen hittade Brian redan dragna rör till elementen. Så nu vill Jonas att vi ska ha klart tak och yttervägg innan han kommer och hjälper oss med rörmockeriet och annat.
Vi har ännu inte bestämt hur vårt tak ska se ut. Ska vi ha råspont med ruggiga sidan laserad eller släta sidan? Eller någon form av panel som kan målas eller möjligen gipsskivor? Lutar starkt åt alternativ ett.
Golvet blir ett brädgolv lite bredare och grövre än vanligt.
Fortsättning följer...
Skrållan var hos veterinären
I dag hade det gått 4 veckor sedan Skrållan åt cortison. Då var tiden inne att lämna blodprov för analys av vad som spökar i hennes lilla kropp. De tog tre rör så idag har hon varit ganska mör. När vi sen var ute på vår skidtur tyckte Skrålleboll att det var jobbigt! Hos veterinären uppförde hon sig exemplariskt. Satt alldeles lugnt och tittade på när sköterskan satte kanylen i vänster framben. Fast riktigt sant var det inte; jag såg till att hon hade fokus på "godis". Och det slår det mesta. Ja inte rådjur, älg eller hare men det mesta annat. Nu återstår att vänta på besked. Eftersom hon inte ätit cortison har hon kliat sig ofta och mycket. Hennes päls är jättefin men i skinnet är det fullt med sårskorpor och rivmärken.
Nu håller vi alla tummarna så att de kan finna vad som felar.
Ännu mera skidor
Vanligtvis är det hunden och jag som färdas genom skog och mark. För det mesta en njutbar och avkopplande upplevelse. Värre blir det de gånger något vilt djur korsat vår väg. Då kittlar det till i Skrållans lilla bruna nos och vips ligger matte på backen med skidorna i en helt annan riktning än hunden. (Hon är kopplad i lång självinrullande lina). Eller om våra riktningar stämmer då blir det full fart. Hålla balansen, samtidigt försöka korta in kopplat, ploga med skidorna för att få broms och undvika småsten som hästhovar sparkat upp i galoppen. För det mesta slutar våra äventyr med ett leende men ibland blir jag ilsk. Då blir det att gå fot i snövallen till vänster om mig. Åtminstone ett litet tag.
Att all skidåkning i vår omgivning över goda grannars åkrar triggar fantasin ska villigt erkännas.
Som att se kyrkan i solnedgången när snön ligger vit och det är gnistrande kallt. Hur många kunde njuta för hundra år sedan? Då vi frös eller svalt ihjäl under omständigheter som rått i vinter. Och vi bara klagar. För varmt, för kallt, för lite snö det är mörkt eller för mycket snö det blir aldrig vår. Jag är verkligen tacksam över att få njuta av vintern som jag gör. Fast lite väl mulet lite väl ofta!!!!
Skidor, skidor och återigen skidor
Vad jag älskar all snö. Nu kan jag åka skidor precis varsomhelst (förutom på vägverkets vägar). Det blir riktiga genomkörare när man spårar fram i djupsnön. Vi har ju fått rikligt med snö i flera omgångar. Samtidigt har det varit under nollan hela tiden så skare eller sammanpackad snö som bär att åka på saknas.
I söndags var vi alla tre och Skrållan på gemensam tur. 
Vi stannade i skogsbrynet för att grilla korv och mysa. Solen värmde och röken från elden såg till att vi blev rökta. Nåja så illa var det inte eftersom vi är mobila och kan flytta oss... Efter lite rödvin, grillad korv och saftig apelsin fortsatte turen till den gamla "jaktstugan".
WOW ytterligare ett renoveringsobjekt. Tänk er en gammal allmoge soffa bäddad med härliga bolster. En järnkamin som sprider ljuvlig värme och så tystnad. Kanske det går att fixa utan alltför stora utsvävningar. Jag har bilden klar på näthinnan och magkänslan finns.
Mumsig räkmacka hos Tant Brun
Idag hade lilla syster några timmar över mellan planen på Arlanda. I stället för att vänta där åkte vi iväg till Sigtuna. En verkligt vackert bevarad gammal stad. Utan betongbyggnader mitt i centrum. Väl där fastnade vi för
ett besök hos "Tant Brun". Long time no see. Säkert mer än 15 år sen. Vi njöt av vars en räkmacka med räkor i överflöd, ett glas vatten och till kaffet en härlig morotskaka. Allt i skenet och värmen från den gamla öppna eldstaden. Syster berättade om spännande möjligheter som öppnats för henne. Vi får väl se om "det är meningen" eller bara en chans att lära mer inför det som komma skall...