Orkesta Lundby

Har just kommit in efter en skön promenad med Skrållan. Vi har varit ute på vallarna där vi lagrat våra stora hösilagebalar. Det som göms i snö osv. När väl snön är borta dyker det upp delar av ensilageplast. Inte så vackert, nyttigt eller närande. Därför en i dubbelbemärkelse skön promenad.
När jag går och njuter funderar jag över varför jag njuter så mycket just nu? Just i år, den här våren. Minns inte att jag njutit av våren tidigare. Jo kanske när jag suttit och harvat och sett tofsvipornas ankomst. Eller hört de första drillarna av lärkan men aldrig samtidigt varit så tillfreds och full av tillförsikt. Kanske har det med åldern att göra...
Efter många om och men kom lastmaskinen Wille till Lundby. Så här långt verkar det som om vi gjorde ett bra köp. Det är en fantastisk liten maskin. Stark som en oxe och smidig som en orm. Den slingrar sig in i ladan förbi hinder hur lätt som helst. Visst det är ovant att köra en midjestyrd maskin. Fast jag tror nog att jag ska kunna lära det.