Orkesta Lundby

Jaha så är huset i Skåne tingat. Ännu inga papper skrivna så sålt är det inte. Fast det känns som om det är på god väg.  Hoppas att de kommer att trivas lika bra som vi. Läget är ju ypperligt. Havet bara 5 km söderut. Och kontinenten bara "runt knuten".  Nu vet jag vad jag ska drömma om. Ett litet litet hus vid havet...


Vår älskade lilla Skrållan har drabbats av någon form av allergi. Eftersom varken cortison eller antihistamin var något alternativ får hon leva med tratt när hon är inne. Otrolig hund som accepterar men inte gillar läget. Om 14 dagar ska vi ta blodprov på henne. Det kan möjligen utvisa vad som stör lilla fröken.

 

Och så slutligen en rapport om vädret. Vad finns att säga mer än att det var överfullt av rönnbär i höstas. Sen gammalt säger man ju att mycket rönnbär ger en kall vinter. Den har hittills varit både kall och snörik samt lång. Så den här vintern har det stämt. Fast för mig som älskar skidåkning är det ljuvligt mellan snöfallen.  Just nu får jag ligga lågt med det mesta eftersom jag halkade illa häromdagen. Det resulterade i en riktig lårkaka.

 

 

 

Nu var det återigen bra längsen jag skrev något. Har i flera dagar varit ute och njutit av vår fantastiska natur. Som kallast hade vi onsdagen den 6 januari på morgonen. Minus 27,9. Fantastiskt nog fungerade en av två vattenkoppar. Detta trots att de endast ska hålla vatten flytande ner till minus 20. Den andra gick skapligt lätt att få igång. Inne i huset har vi inte haft några större problem. Härlig värme tack vare torr och fin ved. God mat från välfylld frys och njutbar dryck från julens olika kalas.
I dag åkte Brille och jag norrut på skidorna. Genom skogen ut över grannens hygge och så hem. Det tog oss nästan två timmar. Alldeles slut när vi äntligen var hemma. Slut var också Skrållan som fått följa med. Verkligen jobbigt att ha en hund som reagerar på varje litet doftspår när man ska kryssa mellan stubbar, träd och stenar. Fast hur kul som helst. Kung Bore visade sig från sin allra vackraste sida. Rimfrostfyllda grenar och grässtrån gnistrade i den bleka men vackra januarisolen. Vid sådana ögonblick önskar man att kameran hade haft solceller så att man sluppit "slut på batteriet".
Här i stället en bild från skogsturen härom dagen. Skrållan och jag undrar vad det är för gynnare som fixar så här med trädet?