Rapport från en frusen värld

Nu var det återigen bra längsen jag skrev något. Har i flera dagar varit ute och njutit av vår fantastiska natur. Som kallast hade vi onsdagen den 6 januari på morgonen. Minus 27,9. Fantastiskt nog fungerade en av två vattenkoppar. Detta trots att de endast ska hålla vatten flytande ner till minus 20. Den andra gick skapligt lätt att få igång. Inne i huset har vi inte haft några större problem. Härlig värme tack vare torr och fin ved. God mat från välfylld frys och njutbar dryck från julens olika kalas.
I dag åkte Brille och jag norrut på skidorna. Genom skogen ut över grannens hygge och så hem. Det tog oss nästan två timmar. Alldeles slut när vi äntligen var hemma. Slut var också Skrållan som fått följa med. Verkligen jobbigt att ha en hund som reagerar på varje litet doftspår när man ska kryssa mellan stubbar, träd och stenar. Fast hur kul som helst. Kung Bore visade sig från sin allra vackraste sida. Rimfrostfyllda grenar och grässtrån gnistrade i den bleka men vackra januarisolen. Vid sådana ögonblick önskar man att kameran hade haft solceller så att man sluppit "slut på batteriet".
Här i stället en bild från skogsturen härom dagen. Skrållan och jag undrar vad det är för gynnare som fixar så här med trädet?

Kommentarer
Postat av: Jerssica

Det låter helt underbart att åka längdskidor. När vi var uppe förra vintern och åkte testade jag och jennie och vi var riktigt gryma. =) haha nej var var jätte dåligt låg mest i snödrivorna. Men när man kom på tekniken var det underbart! Kram

2010-01-15 @ 18:02:17
URL: http://ijessicasliv.blogspot.com/
Postat av: Anonym

Låter underbart med långfärdsskidor. Jag håller med Jessica, det är inte lätt men när man kommer på tekniken är det så härligt.

Vilken underbar text du skriver. Även den som avskyr kyla borde kunna omvandlas!Kram fr Lux utan snö!

2010-01-22 @ 11:56:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0