Nu finns rum att hyra eller hela huset!
Äntligen, jag säger bara äntligen är våra rum klara för gäster som gillar djur, natur och fridfullhet. I det här huset finns det tre fina gästrum. Möjligt för åtta personer att sova skönt. Köket har stekhäll, ugn och mikrougn. Där finns också en väl fungerande vedspis samt en gammal bakugn. I den har vi bakat både pizza och tunnbröd. Ett gemensamt ganska stort vardagsrum med matplats och sköna soffor att slappa i. Om det känns ruggit kan vi tända kaminen. Den värmen och det sprakande ljudet är som balsam för stressade själar.
Några som kan konsten att stressa av är kor. Tror jag. De verkar så fullkomligt obekymrade när de ligger och idisslar.
Vatten bara vanligt vatten
Vi har en fantastisk brunn. Den ger härligt friskt vatten (finns papper på det :) ). Även i den här torkan klarar den att vattna våra alltför känsliga jordgubbsplantor. När vi beställde blev vi lovade att de ska ge skörd redan i år. Fast undrar verkligen hur stor den blir med tanke på att det tar 60 dagar från plantering till plockmogen gubbe. Å andra sidan har vi ju väldigt mycket ljus. Nåja bara det blir några att njuta av och så smått kunna komma igång med markandsföring.
Detta är sommar för mig. Minner om när vi var barn och njöt av mormors härliga kanelbullar med jordgubbssaft på verandan på Boarp i Västergötland. Där hade mormor alltid nyplockade blommor i vas på bordet. Lupiner, prästkragar, pioner och många andra. Allt efter säsong.
Dill och potatis
Här kommer det att plockas härliga jordgubbar i sommar. Hoppas jag. Vi har planterat tre olika sorter. De är från Holland och var frysta när de anlände till Helsingborg. Nu har de tinat och till och med börjat grönska. Ska bli spännande se om den moderna tekniken fungerar. I år har vi för avsikt att inte använda några kemiska bekämpningsmedel. Jag har valt att ogräsrensa manuellt. Det är inte så stor areal så det borde gå.
Och här har vi satt potatis. Den blir naturligtvis inte klar till midsommar men den ska grönska då. Mellan potatis och jordgubbar kommer det att odlas dill, rödbetor, squash mm.
Vedugnsbakad pizza
Inne hos Tova var de redan i full gång. Massor av pizzadeg hade de satt och skurit, hackat och skivat diverse tänkbara ingredienser. Nu var det bara väntan på att ugnen skulle bli tillräckligt varm.
Så fint brann det inne i bakugnen. Ni kan inte ana vilken sagolikt god smak det blev på pizzorna. Tina och Tova hade många olika kombinationer på sina pizzor. Även de som kom för att smaka och titta på fick tillfälle att själva designa sin pizza.
Tina hade med sig fina bakspadar som vi försökte att flytta pizzorna med. Tova försökte men det var lättare sagt än gjort. Som vanligt kräver ett hantverkskunnande mångårig erfarenhet...
Här Tina bland pytsar och skålar framför bakbordet som hon släpat med till Tovas.
Inte nog med att vi invaderade Tovas kök vi lät henne klyva all ved så att det skulle brinna bättre och bli finare glöd. Såg ut som om Tova tränat på att hugga ved förr. Bra tös reder sig själv...
Här ser vi några av de nöjda gästerna. Det är Tovas pappa Roger och hans fru Yvonne. Pizzorna var små konstverk vart och ett för sig. Smaken som sagt sagolik.
De sista som kom och smakade var Titti och Tobbe som har sina hästar hos oss. De blev eld och lågor. Tyckte att vi skulle satsa på pizzarestaurang på fredagar och lördagar. Tova har låtit meddela att hon är intresserad av att medverka till tunnbrödsbakning. Vi hoppas.
Den långa resan
.
De lämnade Åkesholm vid 1730 efter att ha kontrollerat så att bromsarna tog på bakre släpet. Fick rapport från Markaryd att det gick strålande. Lite problem med bromsar som låste sig men i det stora hela; OK.
Lördag morgon hade de kommit till Motala. Allt hade gått som på räls. Tankade och fortsatte norrut. Då trodde vi fortfarande att de skulle hinna fram i tid för middagen hemma på gården. Nästa rapport var att de hade nästan tappat den sista vagnen för att draget gått av.
Vad gör man "in the middle of nowhere"? Jo letar sig fram till en entreprenör som ställde upp helhjärtat. Tack ni underbara snälla människor för att ni hjälpte min son och man. De var överväldigade av er hjälpsamhet och omsorg. Draget på släpet lagades av vänlig bysmed och vänlig grävmaskinentreprenör och färden fortsatte. Bad dem (Carl och Brian) om att höra av sig när de var på rull så att jag visste hur de mådde. Men tji inget ljud utan vi fick ringa. Då (vid 21-tiden) hade de kommit till Vingåker. Tankning och löfte om att ringa vid första bästa tillfälle. Hörde inget och ville inte ringa med risk för att väcka den som sov. Vakade och vaknade hela natten. Erica och Sofia skulle hämtas från bussen i Lindholmen vid 0400. De var där och hade haft så kul. Kändes bra. Var pigg när vi kom hem så jag tittade på TV och på mobilen för att se om någon ringt. Vid 0700 går jag upp. Släpper ut hästarna och plockar undan den sista disken från kvällen före.
Klockan 0900 bestämmer jag mig för att ringa. Bära eller brista. Sova eller väcka. Får då veta att de råkat ut för
däckexplosion under natten. På främre axeln på lastbilssläpet hade bromsarna låst sig på och ett av däcken drogs mot asfalten. Självklart blev det varmt och exploderade.
Nu var goda råd dyra eller så fick man sova på saken. De valde det senare alternativet. När så solen väckte dem valde Brian att gå upp. Beslutsamt gick han fram och kollade vad som egentligen hänt. De övervägde bärgare men bestämde sig för att aktsamt och mindre skyndsamt köra hem med bara ett däck/hjul på höger fram.
Klockan var närmre 1200 när de kom i mål. Ett sant och verkligt äventyr med många stressiga situationer. Till och med farliga. Kan nämna att säkringen till huvudströmmen på traktorn gick någon gång under natten. Då fungerade "saftblandaren" och varningsblinkers. Annars var allt becksvart. Tack till de högre makterna.
Allt gick bra och de fick sig ett gemensamt minne att förvalta. Själv genomled jag resan "Stand By".
Bakom molnen där lyser solen
Vi fiarde vå bröllopsdag ute i Skärgården på Arholma. Vädret var strålande, vattnet var varmt så det blev flera svalkande dopp och vi hade det bra. Njöt "skumpa" på den mjuka berghällen med utsikt över det öppna havet. Cyklade ön runt och tittade på öns odlingar. Vi intog en härlig måltid på öns krog. Där såg vi solen gå ned i havet. Så lugnt och stilla och fridfullt.
Flädern har hunnit blomma sen jag skrev senast. Här i Uppland är det minsann inte så enkelt att hitta fläderbuskar. Till min glädje fann jag några buskar som växte utmed en av våra större vägar. Snabbt plockades några blomklasar som sen fick ligga och gosa till sig i en lag av socker och citron. Efter en tid silade jag bort blomklasar och citroner för att sen fylla flaskor med härlig sommarsmakande flädersaft.
Vi har också kunnat njuta av underbara smultron som vi plockat vid vårt fritidshus. Den tidigare ägaren hade ett väldigt stort trädgårdsintresse. Detta har visat sig i form av mängder av olika växter. Trodde att jag kunde ganska många olika sorter men tji. Visst pion och bolltistel men alla de andra. Vad är det som växer?
Värmeböljan fortsätter?
I dag har vi avslutat skörden av våra populära små storbalar. De väger runt 200 kg och är hanterbara även för oss kvinnor. Tack vare balens ringa diameter kan den lätt rullas in i stallet och där resas upp.
Här en bild från välbehövlig kafferast. Sonen är här ett par dagar och hjälper till. Det märks skillnad när det finns ungdomlig styrka.
Vi har idag börjat med den traditionella höskörden. Börjat pressa vanliga småbalar. De ska läggas in på hötorken och i år ska vi minimera risken med damm och mögel på ovansidan av de överesta balarna. Inget kul att köra ut hö som man en gång kämpat med att få in.
Full rulle på vallskörden
När jag sitter i traktorn upplever jag många olika känslor. Dels en blomsterprakt i beteshagarna som är oemotståndlig. Där samsas brudbröd, smörblomma, näva, midsommarblomster och ja många fler. Vid tillfälle ska jag ta en paus och gå dit med kameran. Dels upplever jag många episoder med allehanda djur. Idag så jag en älgkalv som verkade vilsekommen. Dessvärre låg den död på åkern när vi kom tillbaks efter lunch. Undrar om kon är lite skadad i huvudet eller om kalven hade en defekt så att hon försköt den av den anledningen. Förra året hände samma sak vid ungefär samma tid. Det måste vara fel på kon är min konklusion.
I morgon ska hästsläpet lastas med allehanda loppisprylar. Ska bli kul se om något av allt det som har "flyttat ut" från oss kommer att finna nya hem.
Hästarna står mest och flåsar om dagarna. Det är ju stekhett och mängder av otrevliga insekter som retar dem hela tiden. Tur att vi bor högt så att det åtminstone fläktar lite.
Loppis i Kårstaby börjar på lördag.
Midsommardagen
I går midsommarafton. Strålande väder. Skönt att vi hann pressa och plasta de första storbalarna dagen före. Stressen la sig och jag kunde förbereda för midsommarfirandet. Vi skulle ha gäster som skulle åka med oss till Orkesta hembygdsgård för picniclunch och traditionellt firande. Jag gjorde Lottas goda paj utökad med soltorkade tomater och broccoli. Även enkel rabarberpaj till kaffet. Tänk att det alltid smakar så gott att äta ute. Vi stannade inte alltför länge utan for vidare för att visa vårt nya "projekt". På vägen hem stannade jag och plockade en underbar bukett med malva, brudbröd, prästkrage och rödklöver. Väl hemma njöt vi ett glas på altanen i solskenet och sen en kort tupplur.
Vi satt ute med goda vänner och åt vår egenodlade nypotatis med sill och allehanda tillbehör. Måltiden avslutades med en liter egna jordgubbar plus två liter inköpta. Det är belöningen av odlandet att få njuta alldeles ny potatis med endast ett tunt genomskinligt hinnliknande skal. Likaså solvarma jordgubbar direkt från landet.
Nästa år hoppas jag kunna ha både potatis och jordgubbar till självplock eller åtminstone till försäljning.
Rena rama savannen
Vi höll på att justera bromsarna på transporten när vi blev varse stora djur på vallen i norr. För er som är bekanta med markerna menar jag Skräddarvreten eller Carolines pass.
Hämta kikare och kolla. Jodå. En gammal älgko som var alldeles vit om benen och gråvit i huvudet. Sen två fjorårskalvar med älgko och så en ensam kviga eller fjoling. Allt som allt fem stora djur som gick och smaskade.
Vi fortsatte med bromsar och maskintvätt och rengöring. Jag förberedde middagen (ugnstekt hel kyckling) och sen åkte vi ut för att kolla hur ogräsfloran ser ut. När vi så kom till Skräddarvreten var det dags igen med vilda djur. Denna gång en flock dovhjortar. En hornbärande hjort med hela sitt harem.
Tyvärr blir bildkvaliteten inte den bästa men med lite fantasi och god vilja kan ni säkert se de vackra djuren.
Sköna maj välkommen...
I går kväll var det Valborgsmässoafton. Vi hade grillkväll med våra vänner i stallet. Satt ute på verandan. Det regnade men parasollet höll oss skapligt torra. Varma filtar värmde så att vi kunde njuta av årets första grillning. Vi hade riktigt småmysigt.
Idag har vi regn i luften men varmt. Ska leverera balar och handla stängsel stolp.
Vad händer...
http://www.sydsvenskan.se/sverige/article861366/Hot-och-misshandel-mot-mjolkbonder.html
Kolla in länken ovan. Är det möjligt att skånska mjölkbönder kan ligga bakom ett sånt förfärligt agerande? Eller är det några förvirrade reaktionära gubbar som känner sig hotade av ett holländskt fruntimmer? Oavsett hopas jag att polisen gör sitt och att Skånemejerier ligger på så att problemet inte återkommer.
Våren har kommit
Skrållan och jag har förmånen att få vandra i skog och mark nästan när helst andan faller på. Ibland blir det att vi promenerar och hämtar morgontidningen, ibland tar vi lite längre lunch för att kolla murkeltillgång eller hur det står till i blåsippsbacken. Ibland städar vi plast efter våra storbalar och passar då på att se hur långt ogräsen växt på vallarna.
Vad vi båda är bra på är att spana in våra vilda djur. Skrållan får dem i nosen med vindens fart emedan jag får nöja mig med min skarpsynthet.
Här följer några bilder från en av våra vandringar.
Att se när vattnet finner sin väg i dikena eller när det flyter stilla i en av skogens tjärnar. Det är rofyllt.
Nu snöar det igen
Hästarna här på gården njuter verkligen fullt ut. Ligger och slöar uppe på backarna i solskenet eller går och gnager av det späda gräset. De uppskattar verkligen lunchen med dess grova struktur. Kul att se att de även äter nyttigt och inte bara "godisgräs".
Letade som hastigast efter murklor strax före middagen. Såg inga men återigen förfärliga skador av vildsvinen. I morgon om vädret och kontorsjobbet medger blir det nässelplock. En riktigt god paj med nässlor och rökt lax. Kanske att det frestar?
En skön sommarbild hjälper till att hålla hoppet om ny sommar uppe....
Skrållan och jag på kvällspromenad
Efter middag och tvättnertagning från sträcket propsade lilla fröken på att vi skulle gå ut på kvällspromenad. Vi gick precis när solen dalat bakom trädtopparna, norrut på vallen. Till vår förtjusning fick vi se några vilda djur. Först två harar som satt och åt i godan ro. Dessvärre blev de störda av Skrållans förtjusta skall. Ni anar inte vad hon drog och skällde. En stund senare siktar jag siluetten av hjortdjur. Vi tar oss sakta närmre och blir varse en flock dovhjortar ca 10 djur och två älgar ytterligare en sträcka bort. Ko med fjolårs kalv. Svårt att se när ljuset avtar och de nästan slukas upp av dunklet i från skogen. Väl hemma då är det beckmörkt. Hoppas att det fina vädret håller i sig i morgon också.