-27,4 strålande sol och vattenkoppen i utegruppen funkar



I morse var det ljust vid sextiden och vi såg solen gå upp i öster. Så vackert, så njutbart men oj så kallt. Satt och drack kaffe när jag ser en objuden gäst utanför fönstret. Det var Sandur från utegruppen som i vanlig ordning tagit sig friheter. Kanske var han jättehungrig eller så var han bara allmänt förvirrad. Lugnt och fint följde han med in till kompisarna när de fick sitt morgonhö. Kollade vattenkoppen och döm om min förvåning. DEN FUNGERADE. Rinnande fint vatten. Härligt ljud. All snö runtomkring har säkerligen isolerat den bättre än bra.
Nu är klockan 0910 och temperaturen ute har inte stigit ens en tiondelsgrad.


Temperaturen faller

Söndag kväll, väntar på att Björn Ferry ska åka ännu ett lopp skidskytte. Idag har vi haft svinkallt i vinden. När vi åkte skidor mot solen var det bara underbart ljuvligt men när vi vände nosen mot norr. Fy bubblan. Så där riktigt isande kallt att man funderade över klokheten i att ge sig ut. Dock var jag rejält påpälsad med dubbla långfillingar och ylletröjor i massor. Hade också laddat med rånarluva. Den är oumbärlig om det vill sig illa.

Brian har ägnat nästan hela dagen åt att få undan snön. Inte bara ploga vägar, vändplatser och parkeringar. Utan också trycka ut snövallar. Lyfta undan snö. Vi har ju blivit lovade än mer snö. Undrar om våren och sommaren kommer att få någon nederbörd att tala om....

Vinden som ska konverteras till vårt sovrum



Jodå vi har stående timmer i vårt hus. Det är återanvänt från något annat. Troligen det hus som var mangårdsbyggnad tidigare. Vårt hus byggdes i början av 1900-talet. På en annan plats än tidigare. På den gamla skifteskartan ser man att huset låg på andra sidan vägen. Strax norr om grannen.
Det vi har gjort var att skyffla ut säckvis med spån för att komma ner till bjälkarna som vårt golv ska ligga på. Under sista skyfflingen hittade Brian redan dragna rör till elementen. Så nu vill Jonas att vi ska ha klart tak och yttervägg innan han kommer och hjälper oss med rörmockeriet och annat.
Vi har ännu inte bestämt hur vårt tak ska se ut. Ska vi ha råspont med ruggiga sidan laserad eller släta sidan? Eller någon form av panel som kan målas eller möjligen gipsskivor? Lutar starkt åt alternativ ett.
Golvet blir ett brädgolv lite bredare och grövre än vanligt.
Fortsättning följer...


Skrållan var hos veterinären

I dag hade det gått 4 veckor sedan Skrållan åt cortison. Då var tiden inne att lämna blodprov för analys av vad som spökar i hennes lilla kropp. De tog tre rör så idag har hon varit ganska mör. När vi sen var ute på vår skidtur tyckte Skrålleboll att det var jobbigt! Hos veterinären uppförde hon sig exemplariskt. Satt alldeles lugnt och tittade på när sköterskan satte kanylen i vänster framben. Fast riktigt sant var det inte; jag såg till att hon hade fokus på "godis". Och det slår det mesta. Ja inte rådjur, älg eller hare men det mesta annat. Nu återstår att vänta på besked. Eftersom hon inte ätit cortison har hon kliat sig ofta och mycket. Hennes päls är jättefin men i skinnet är det fullt med sårskorpor och rivmärken.
Nu håller vi alla tummarna så att de kan finna vad som felar.



Ännu mera skidor

Det är så kul att vår dotter hänger med när Skrållan och jag tar en tur med skidorna.

Vanligtvis är det hunden och jag som färdas genom skog och mark. För det mesta en njutbar och avkopplande upplevelse. Värre blir det de gånger något vilt djur korsat vår väg. Då kittlar det till i Skrållans lilla bruna nos och vips ligger matte på backen med skidorna i en helt annan riktning än hunden. (Hon är kopplad i lång självinrullande lina). Eller om våra riktningar stämmer då blir det full fart. Hålla balansen, samtidigt försöka korta in kopplat, ploga med skidorna för att få broms och undvika småsten som hästhovar sparkat upp i galoppen. För det mesta slutar våra äventyr med ett leende men ibland blir jag ilsk. Då blir det att gå fot i snövallen till vänster om mig. Åtminstone ett litet tag.

Att all skidåkning i vår omgivning över goda grannars åkrar triggar fantasin ska villigt erkännas.
Som att se kyrkan i solnedgången när snön ligger vit och det är gnistrande kallt. Hur många kunde njuta för hundra år sedan? Då vi frös eller svalt ihjäl under omständigheter som rått i vinter. Och vi bara klagar. För varmt, för kallt, för lite snö det är mörkt eller för mycket snö det blir aldrig vår. Jag är verkligen tacksam över att få njuta av vintern som jag gör. Fast lite väl mulet lite väl ofta!!!!








Skidor, skidor och återigen skidor

Vad jag älskar all snö. Nu kan jag åka skidor precis varsomhelst (förutom på vägverkets vägar). Det blir riktiga genomkörare när man spårar fram i djupsnön. Vi har ju fått rikligt med snö i flera omgångar. Samtidigt har det varit under nollan hela tiden så skare eller sammanpackad snö som bär att åka på saknas.

I söndags var vi alla tre och Skrållan på gemensam tur.
Vi stannade i skogsbrynet för att grilla korv och mysa. Solen värmde och röken från elden såg till att vi blev rökta. Nåja så illa var det inte eftersom vi är mobila och kan flytta oss... Efter lite rödvin, grillad korv och saftig apelsin fortsatte turen till den gamla "jaktstugan".
WOW ytterligare ett renoveringsobjekt. Tänk er en gammal allmoge soffa bäddad med härliga bolster. En järnkamin som sprider ljuvlig värme och så tystnad. Kanske det går att fixa utan alltför stora utsvävningar. Jag har bilden klar på näthinnan och magkänslan finns.


Mumsig räkmacka hos Tant Brun



Idag hade lilla syster några timmar över mellan planen på Arlanda. I stället för att vänta där åkte vi iväg till Sigtuna. En verkligt vackert bevarad gammal stad. Utan betongbyggnader mitt i centrum. Väl där fastnade vi för ett besök hos "Tant Brun". Long time no see. Säkert mer än 15 år sen. Vi njöt av vars en räkmacka med räkor i överflöd, ett glas vatten och till kaffet en härlig morotskaka. Allt i skenet och värmen från den gamla öppna eldstaden. Syster berättade om spännande möjligheter som öppnats för henne. Vi får väl se om "det är meningen" eller bara en chans att lära mer inför det som komma skall...

Huset i Skåne är tingat, hunden har allergi och vi massor av snö

Jaha så är huset i Skåne tingat. Ännu inga papper skrivna så sålt är det inte. Fast det känns som om det är på god väg.  Hoppas att de kommer att trivas lika bra som vi. Läget är ju ypperligt. Havet bara 5 km söderut. Och kontinenten bara "runt knuten".  Nu vet jag vad jag ska drömma om. Ett litet litet hus vid havet...


Vår älskade lilla Skrållan har drabbats av någon form av allergi. Eftersom varken cortison eller antihistamin var något alternativ får hon leva med tratt när hon är inne. Otrolig hund som accepterar men inte gillar läget. Om 14 dagar ska vi ta blodprov på henne. Det kan möjligen utvisa vad som stör lilla fröken.

 



Och så slutligen en rapport om vädret. Vad finns att säga mer än att det var överfullt av rönnbär i höstas. Sen gammalt säger man ju att mycket rönnbär ger en kall vinter. Den har hittills varit både kall och snörik samt lång. Så den här vintern har det stämt. Fast för mig som älskar skidåkning är det ljuvligt mellan snöfallen.  Just nu får jag ligga lågt med det mesta eftersom jag halkade illa häromdagen. Det resulterade i en riktig lårkaka.

 

 

 


Rapport från en frusen värld

Nu var det återigen bra längsen jag skrev något. Har i flera dagar varit ute och njutit av vår fantastiska natur. Som kallast hade vi onsdagen den 6 januari på morgonen. Minus 27,9. Fantastiskt nog fungerade en av två vattenkoppar. Detta trots att de endast ska hålla vatten flytande ner till minus 20. Den andra gick skapligt lätt att få igång. Inne i huset har vi inte haft några större problem. Härlig värme tack vare torr och fin ved. God mat från välfylld frys och njutbar dryck från julens olika kalas.
I dag åkte Brille och jag norrut på skidorna. Genom skogen ut över grannens hygge och så hem. Det tog oss nästan två timmar. Alldeles slut när vi äntligen var hemma. Slut var också Skrållan som fått följa med. Verkligen jobbigt att ha en hund som reagerar på varje litet doftspår när man ska kryssa mellan stubbar, träd och stenar. Fast hur kul som helst. Kung Bore visade sig från sin allra vackraste sida. Rimfrostfyllda grenar och grässtrån gnistrade i den bleka men vackra januarisolen. Vid sådana ögonblick önskar man att kameran hade haft solceller så att man sluppit "slut på batteriet".
Här i stället en bild från skogsturen härom dagen. Skrållan och jag undrar vad det är för gynnare som fixar så här med trädet?

Strålande sol och någon minusgrad

Så var det dagen efter kvällen före. Igår hade vi samlat alla längs vägen, "byn", som i gamla tider. Det var så mysigt att träffas igen efter våra många år i Skåne. Mycket vatten har flutit under broarna. Flera av oss har drabbats av livsöden som förändrat våra liv. Trots allt var alla positiva, glada och med fötterna fast förankrade i myllan. Känns hoppfullt.  
Fördelen med att bo i ett större hus är att man kan samla många samtidigt. Vi drack glögg, åt buffé, drack snaps och vin och sjöng juliga snapsvisor.



Ute snöar det och inne sprakar det i brasan, granen och hyacinten sprider sin väldoft och julfriden nalkas.































Skåne tur och retur



Jag kom i tisdags, var på kurs i onsdags, har packat idag och ska återvända till Uppland i morgon. Snacka om snabbvisit. Vädret har verkligen inte var något att skryta med.
.

Nu när jag kommer hem kommer Lundby att skrudas i granris inför kommande julgranshugg, julefridsmöten och självaste julen.


Vårt kök är gult

Förra veckan ägnade jag åt att måla i vårt kök. Det var ett typsiskt 70-tals kök. Panel både på väggar och i tak. Luckorna var från början bruna. Så murrigt det var. När vi flyttade hit första gången kämpade Brian och jag med att lista alla luckorna. Därefter tog Brian och sprutmålade dem. Då var det ett lyft. I förra veckan började jag att måla taket vitt och senare väggarna i min favoritgula färg. Nu skiner solen även i norr! Eftersom vi haft gäster sen i torsdags hann jag inte klart. Det får bli i veckan. Även golvet ska fräschas upp. Om det ligger brädor under den fantastiska grå plastmattan kommer det att målas rutigt. Ni vet färgen som tomtenissarna har ...

I torsdags kom Skånevänner för att hälsa på. En gymnasiekompis och hennes man. Vi har haft flera trevliga dagar med flera vänner som vi ätit middagar med och allmänt förnöjt oss. I fredags var vi uppe i Roslagen ute på Väddö. Där besökte vi Väddö Gårdsmejeri. Wow vilka ostar och vilken vacker lokal. Självklart lite ostshopping. Därifrån fortsatte vi till Grisslehamn i hopp om att kunna få njuta en lunch med utsikt över havet. Tji bananer. Lunch intogs i stället på en grekisk krog.
Vi åt en ljuvlig Biffteka (vet inte hur det stavas men det var köttfärsbiffar) med generös värd.
På lördagen besökte vi getmejeriet i vårt grannskap. Alla blev vi mäkta imponerade av vilken god ost man kan ysta fram ur getmjölken. Ingen getsmak här inte.
När vi kom hem tog vi korgen och gick ut för att grilla hamburgare i skogen. Vi hade tur med vädret och njöt i massor. Återigen fick Skräddartorp stå värd. Funderar över att erbjuda skolorna i Vallentuna att få besöka platsen och forska kring hur det var att leva där för drygt hundra år sedan.


Nu är hösten här

Det är flera veckor sedan jag uppdaterade sidan. Ibland tappas inspiration och ibland är det för mycket på gång. Sen sist har jag hunnit vara en vända ner till Skåne. Lika ljuvligt som vanligt. Där var det fortfarande rester av sommar. Promenad vid havet tillsammans med sonen och Skrållan.
Alltid lika trevligt när man får tillfälle att vara med ungdomarna på tu man hand. Även Skrållan gillar när hon får vara med sina "valpkompisar" (ungdomarna). Under dagarna i Skåne fick vi möblerat om i huset. Det blev så mysigt med TV-rum där vi tidigare hade matsal. Likaså blev matsalen fantastisk i gamla TV-rummet. Skulle säkerligen ha möblerat så från början. Fast vad gör väl det. Förutom att sonen har färre kvadratmeter att värma upp!





Strax före Skåneresan fick vi besök av syster och man. Verkligen ett par trevliga dagar. Syster, dotter och jag var ute i skogen nästan en hel dag. Först plockade vi lingon. Sen strövade vi genom skogen på jakt efter svamp och blåbär. Fann lite av varje. Vid lunchtid sammanstrålade vi med våra män och intog en grillad, ett glas öl eller vin och en god bit ost. Återigen fick marken kring det gamla Skräddartorp vara vår värd. Efter lunch försvann våra makar som en avlöning hem till TVn och fotboll.





I förra veckan var det stora samtalsämnet årets älgjakt. Vi var ute och fixade till de olika passen. Någon ny bräda här och nytt vindskydd där. Vi hade fantastiska dagar i skogen. Solen sken och skogen visade sig från sin allra vackraste sida. En del svamp men de flesta var för gamla.
De, våra vänner som jagade hade fantastiska dagar. Såg älgar vid varje jakttillfälle. Någon eller möjligen några hade möjlighet att avfyra bössan men valde av olika anledningar att låta bli. Älg sköts på tredje dagen av granne i jaktlaget. En kviga som Skrållan fick hjälpa skytten att hitta. Snacka om att hon blev stolt och väldigt kaxig.
I helgen blir det femtioårskalas hos goda vänner. Ska bli riktigt kul.


...och det bidde ett hus...



Så här startade vårt projekt. Plockepinn och pussel i ett och samma utförande. Vilka bitar kan passa in var? Upp och ner, hela eller delar osv. Vi har spikat, sågat och skruvat för att slutligen kunna lägga på tak och måla.

Efter helgen hade vi lyckats spika igen alla  (de flesta i alla fall) "barfönster" och få väggarna intakta. Vi har haft en sagolik tur med vädret. Strålande sol och lugnt de dagar som vi lyfte upp takplåtarna. Igår kom det lite regn men torkade snabbt upp. Mest glädjande är nog att det har börjat blåsa nu efter att  taket kommit på plats.



SIMS A LA BIM
Så här blev det.


I dag är det dags...



Erica och hennes kompis Malin ska ut och resa. De har bokat enkel biljett till Malta och har sen för avsikt att försöka hitta jobb för att kunna resa vidare och kanske avsluta hela resan i Asien. Bara att planera och diskutera och fantisera är i sig en resa. Nu har vi lämnat dem på Arlanda. Iförda ryggsäckar med lagom packning.

Fick just nu SMS att de har landat på Malta. Vidare info kommer.

Vilken dag den 11 september



Brian och jag kämpar på med vårt förråd. Blir jättebra. Känns dock som om vi borde få till bättre stabilitet. Förhoppningsvis blir taket klart i morgon. Sen kan det regna bäst det vill.




Åtminstone nästan. Vi vill ju gärna kunna köra hem våra storbalar från äkrarna.
















I dag blev Skrållan överkörd. Jag såg allt. Det kändes som om hjärtat slets ut ur kroppen. Jag var övertygad om att hon vandrat vidare till de sälla jaktmarkerna. Just nu ser det ut som om hon haft änglavakt och bara är mörbultad. Hoppas innerligt att hon aldrig mer springr på, mot, efter och bakom fordon fler gånger. Jag blev alldeles chockad. Ska nu strax krypa ner och sova,


Lingon, lingon, tundra, tall

På Alnarp smädade vi skåningar samojederna med deras växtföljd som rubriken; Lingon, lingon,tundra, tall. Och tack för det. I år finns det i våra skogar fantastiskt med lingon. En fröjd för ögat. Tillsammans med ljung blir det verkligen en tillspetsad blandning av färger.







Hästarna här på gården blir så härligt ompysslade. Stackars "Villan" som fått stå hela sommaren bara för att hon varit för förtjust i försommargrönskans späda och smakliga bete. Äntligen kan hon vänjas vid utevistelse och små små smakbitar av grönt.
















När Kehlirs "gammelmatte" (Lena) var på kurs i somras uppstod kommunikationssvårigheter dem emellan. Resultatet blev tråkigt för båda. Lena fick högerfot i paket och Kehlir fick åka hem från kurs i förtid. Det bästa av allt; Bara glada miner...
 






















Gudarnas hästar

I helgen var vi och tittade på tävlingar på Husbyön. Tova och Jennie hade anmält sig till olika tävlingar. Typ fyrgång, tölt och jag minns inte vad. De var jätteduktiga. En härlig upplevelse att se dessa omhuldade varelser i full fart. Manar och svansar som verkligen virvlar runt. Vilken kraft och utstrålning dessa kusar har.
Här hemma har vi haft stallmöte. Vi har för avsikt att förändra i rutinerna. Ville höra vad inackoderingarna hade för idéer och synpunkter på vårt förslag. Kändes positivt och bra. Nu jobbar vi vidare med att anlägga vår ovalbana så att de som är tävlingsinriktade kan få möjlighet att träna kurvtagningar!


Vi har ju en flock med pensionärer och ston. De har oftast pyjamasparty. Eftersom de är känsliga mot våra svidknott måste de ha heltäcke och rånarluva på dygnet om. Ser skojigt ut men är en befrielse för dem att slippa ohyran. Titti och Tobbes myggdödare har säkert bidragit till att de haft mindre besvär i sommar. De fyrbenta vännerna står ofta samlade runt "myggdödaren".


Den andra flocken består av valackar som är noga med rangen. De har hela tiden koll på vem som är var och gör vad.


Oj så många bollar som är i luften

Nu var det väldigt länge sen jag skrev på bloggen. Vi har haft fullt upp. Pressat hösilage och halm.






 


















Lagat dörrar, grindstolpar och målat. Det är sannerligen fullt upp bara med att underhålla alla kåkar. Att sen utveckla gården och förbättra olika projekt är fantastiskt roligt. Jag somnar utan problem och sover gott hela natten tills Skrållan har önskemål om mat eller att få gå ut.



Vi, Brian och jag har också hunnit med en sväng till Skåne. Gammal väninna fyllde år och hade underbart kalas. När vi var hemma passade vi på att bada och försökte få lite solbränna för att se fräscha ut inför partajet på kvällen.

Som du ser på bilden var vi ute i ogjort ärende. Dock kunde vi njuta av ett härligt bad i havet.








Likaså hann jag notera en solros som grott i sanden just vid havet. Den lyste som solen gjorde där bakom molnen.








På hösten skördar vi

Redan när Arja sjöng Höstvisa för väldigt många år sedan började jag förstå att det är på hösten vi skördar. Då med tanke på att vi levt kanske hälften av våra liv. Kanske mer, kanske mindre. Vi har våndats, förskräckts, gråtit, grälat och stångat våra pannor blodiga, men någonstans runt 50 började jag inse allt jag hade varit med om. Alla ofattbara oförglömliga stunder fulla av lärdom och glädje. Idag känner jag att jag kan skörda frukten av mitt liv. Många är pusselbitarna som faller på plats. Vissa med sorg andra med bubblande glädje.


I går när Skrållan och jag var ute på vår motionsrunda såg jag helt plötsligt att våra fruktträd dignar av frukt. Alla äppelträden. Även det riktigt gamla som mest är förvuxet verkligen tyngs  av frukter. Träden ser ut som risbuskar som belönats med massor av röda medaljer. Till och med vårt päronträd (Carls dopgåva från Hanne för 20 år sedan) är översållat med päron. HÄRLIGT!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0